enongoglola

I söndags runt 7 blev Alecx sjuk... Fick panik på grund av min fobi, så jag tog med mig Engla in till hennes rum, så där inne satt vi resten av kvällen. Kunde ju inte sova inne hos honom, så jag och Engla la lite lakan och skit på hennes golv så att jag kunde sova där inne i stället. Låg vaken och lyssnade på alla ljud runt omkring. Vill ju inte höra, men ändå måste jag... Vet inte varför jag gör så. Vid 2 i alla fall stelnade hela min kropp på grund av det mest fasanfulla ljudet av alla... Och nej, den här gången var det inte Alecx utan Engla. Det absolut värtsa som kunde hända hade hänt. Jag och Alecx hade ju gjort upp innan att han skulle ta Engla då hon blev sjuk i detta, men nu var han ju själv sjuk och kunde inte. Som tur väl är kräktes Engla bara 4 gånger på 2 timmar och sen var det över. Vid 4 somnade hon och hade ingen diareé efteråt. Alecx är det dock värre med. Han är fortfarande sängliggande och får inte behålla något han stoppar i sig. Jag har klarat mig än så länge i alla fall.

Tror att jag har gått och blivit tokig på grund av min fobi och detta som hände i söndags. Kan inte äta något för jag får för mig att det finns bakterier på det, så att jag ska bli sjuk. Har inte ätit sen i söndags vid klockan 2 typ. Ska hem till mamma och pappa sen, så jag får äta riktigt då. Där är dom friska, så där finns inga hot som kan göra mig sjuk.... Handlar inte bara om maten... Så fort jag har tagit i något så måste jag "sprita" ner händerna.... Jag har även en ytsprit som jag håller på med hela tiden. Allt, allt, allt måste spritas ner. Men så fort Alecx har varit inne på toan så måste jag ju börja om på nytt igen... Är som ett heltidsjobb :( Den där sjukdomen har stigit mig åt huvudet.... Är det värt allt jobb? Tänk om jag blir sjuk i alla fall... Eller så blir jag inte det, men var det ändå värt det??? Taskigt om jag skulle bli sjuk ikväll hos mamma och pappa och smitta ner dom... Vill inte vara sjuk nu på julen...